Vänner som bara är intresserade av att prata med och lyssna på om man gör som de råder och tipsar? Är de vänner eller vad är de?
Funderar mycket på det nu.
Jag vill inte bara bli klappad medhårs. Jag vill att mina vänner ställer jobbiga frågor och har åsikter och funderar högt. Utan det skulle jag många gånger stanna i tanken. Så det är bra.
Men det finns gränser.
När ifrågsättande blir viktigare än att lyssna och när välviljan mest handlar om att jag ska lyssna på deras råd. Då undrar jag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Vad skönt det låter att du ser var dina gränser går. Kan vara nog så svårt när det gäller just vänner och i nära relationer. Finns vännerna kvar när du sätter ner foten så blir nog bara vänskapen starkare. Många är kanske inte medvetna om hur man prackar på andra sina egna råd eller när man först vill väl men sen går för långt. Det spårar lätt ur om den andre inte bjuder på sunt motstånd då.
Och som jag nyss skrev hos HAN. Det är härligt att läsa era inlägg numera. Jag blir glad.
Ett gott nytt år med mycket kropp, känsla och insikt önskar jag dig.
Ana-Ma:
Gott nytt år till dig!
Ja, man bör välja sina vänner med omsorg. Jag har varit lite snabb ibland på senare tid med att kalla människor vänner. Med att känna att människor betyder nåt. Det är en både bra och dålig egenskap.
Skicka en kommentar