måndag 22 december 2008

Fem, klockan

Lipsill
Pipfisk
Gråtmört

Var jag innan
När jag kommentarpratade med några av de fina som läser här
Och några andra
Som peppade
kramade
värmde
Och torkade tårar med ord

Var jag ännu mer efter
När hans mail hade kommit och mitt svar
Och svaret på det

Gick till stan för att handla julklappar
Inte de sista som alla andra
utan de första
alla

Har inte hunnitvelatorkat

Mitt emellan lila koftor och blockljus kom två sms
Och sen ett till
Många till

Och ledsna
är vi båda

Varför är det så svårt?
För att 40 mil?
För att ofas?
För att olika?

Han landar på ett tåg strax
på väg hit

Vad nu det betyder

3 kommentarer:

Vardagslyx... sa...

Fint skrivet! Jag kunde känna darr på fingrarna när som landade på tangenterna. Ett datt som nådde ända ner i magen...
Håller tummar för din lycka...

Vardagslyx... sa...

.. jag menar ju ett darr... inte datt!

Lyckliga Hon sa...

Ja, det var darr i mer än fingrarna. Och det är märkligt att man kan gråta lika mycket av så olika saker som sorg, glädje, rädsla.

Tack för hållna tummar!!