Vill finnas

Bussresa hem.
Trångt, mörkt och varmt.
Ingen soldat i lurarna.
Ingen soldat alls idag.

Gråter i smyg hela vägen hem. Gömmer mig i mössan.

Han är besvärad. Det är så mycket nu, jobb och annat.
Ja, jag vet det. Vill inte ha nån förklaring eller redovisning av spenderad tid.
Det handlar absolut inte om det.

Jag vill bara finnas i hans liv så som han finns i mitt.
Jag är inte mer än såhär.
Jag orkar inte låtsas.

Tyck om mig trots halvhet och litenhet.
Var rädd om mig.
Vill jag säga.