torsdag 25 december 2008

Du

Formativt moment.

Minne från en svår bok om vetenskapsteori. Det tog tid innan jag fattade vad det betydde. Vet inte om jag nånsin gjorde det.

Men nu vet jag. Nu finns det en rent fysisk förståelse för vad det betyder. Lilljulafton var en formativ dag. Inget är sig likt. Och ändå är allt sig likt.

En fika
En resa
Möten
Kramar och mindre av allt det farliga. Så mycket mindre att nästan inget.
Istället en massa annat.
En massa självklarhet
Så mycket att inget annat fick plats

Tårar
Så många att de inte fick plats
och aldrig tog slut.
Bara ville gråtas.

Så mycket kärlek
Så mycket känslor
Så mycket värme
Så innerligt
Så rätt
Så fint

Och så mycket rädsla
För att
fel
för sent
andra
sårar man
ju

Men det går inte
att inte
När hela kroppen bara vill ha
dig

Du. Är det.

Inga kommentarer: