Jag har sovit gott. Somnade ensam men med barnen runt mig. I min egen säng, med huvudet på min egen kudde. Med min egen katt bredvid.Så kan det se ut sen. Barnen, katten, jag.
Och vännerna i sina egna sängar, på sina egna kuddar. Möjliga att vara med. Möjliga att inte vara med.
Idag är en mindre ledsen dag. Lika tungt på ett sätt, men jag har lovat mig själv att inte vackla. Inte ge upp och krypa tillbaka in i det gamla invanda bara för att ovissheten är läskig. Om jag kryper tillbaka ska det inte vara av gammal vana, av rädsla. Det ska vara för att jag vill det. Tror på det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar