Jaa, ni får förlåta. Men jag snubblade över denna (= youtubade) och blev så toknostalgisk. Det här var det bästa i skivbacken för halva livet sen.
Nää, produktionen har inte åldrats med charm i alla vändningar, men det gör inget. För detta är 20 år och kär i livet och nya vänner i ny stad och plugga och bli vuxen. Och jag älskar det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag blir glad över att läsa den här bloggen :) minimalistiskt gulligt på något vis :) brukar inte läsa andras privata bloggar så ofta men ska ge denna en chans ändå :)
Molior:
Det var bland det finaste nån har sagt om min blogg. Tackar! Och ja, du får gärna återvända hit!
Skicka en kommentar