Yngstabarnet vaknade klockan tre i natt och var ledsen. Försökte väcka sin trötta mamma. Han vaknade istället och var beredd att gå upp. Men det var mig Yngstabarnet ville ha. Jag fixade den lilla krämpan, stoppade täcket om, pussade godnatt och vinglade tillbaka till sängen. Sömn, ge mig sömn!
Jag har normalt inga problem att somna om vid såna tillfällen.
Men inatt klockan tre tyckte mannen jag fortfarande delar säng med att det var läge att prata om Yngstabarnets mammighet och vad mina jobbresor innebär. Vad separationen kommer att innebära.
Det lilla trollet är mammig. Det är jobbigt för oss båda, låser oss i roller vi inte vill ha. Han blir ledsen och känner sig oönskad, jag blir låst och skuldbelagd. Självklart ska vi prata om detta. Vi måste hitta sätt att kunna vara en bra mamma och en bra pappa fast vi kanske inte ska leva ihop mer. Vi ska prata.
Men inte klockan tre på natten.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Att tala om besvärligheter i utmattad natt är inte rätt. Det ska man få slippa och det är respekt att förstå att även om man själv vill prata finns det lämoligare tillfällen. Impulskontroll är något som hörtill vuxenrollen och också en del av kärleken. Att inte kräva sin egen tillfredställelse på bekostnad av andras behov. I alla fall som jag ser det och försöker.
Bless, jag håller med dig helt.
För mig blev detta bara ännu ett i raden av manifesteringar av den där gränslösheten som jag har så svårt för. Att vi är en och samma, eller att jag självklart ska vilja allt han vill.
Han pratade inte i sömnen då? ;)
Nej men det är ingen bra tid som du säger. Han tänkte nog inte på det just då men om du frågar honom nu i efterhand om han tyckte att det var bra att börja prata om sådant just då så svarar han nog nej.. (förhoppningsvis)
Jeoma:
Nej, han var klarvaken. Liksom jag sedermera blev.
En vän gav mig ett nytt ord för det jag känner att han saknar, det jag vill att han ska göra. Förmågan att Härbärgera. Att kunna hålla känslor och tankar inom sig och inte släppa ut dem genom munnen oavsett tid på dygnet, sällskap eller annan kontext.
Gode gud det inlägget kunde vara skrivet av mig. Sitter och läser genom din blogg och tycker allt e så fint skrivet, vi e lite i samma sits du och jag och att se det i ngn annans liv, det man själv går igenom känns skönt på ngt konstigt sätt.
Jag läser vidare.......
Paulina
Skicka en kommentar