Bostad sökes, typ

Nej, det här är ingen annons. Jag är ju anonym och tänker så förbli.

Men jag behöver en lägenhet. Väldigt mycket behöver jag det. Nu pronto bums. Letar överallt jag kan komma på men än så länge är det resultatlöst.

Minns förra gången jag letade. En massa år sen är det. De numera stora barnen var små knoddar och plånboken var tunn. Efter ett par månader i den med exet gemensamma lägenheten dök den upp, den perfekta lilla tvåan i andra hand. Jag förteg att jag hade barn, trodde inte jag skulle få den annars och så flyttade vi in, vi tre, en gråkall januaridag. Det var både sorg och lycklig lättnad jag kände. Då liksom nu.

Eller... det vet jag ju inte än, hur det kommer att kännas. Men jag vet hur det känns nu och det är samma som då. När jag typ sökte bostad av samma skäl förra gången.