Sluta blogga om relationen. Ett förslag.
Ja. Jag fattar poängen. Absolut. För vad folk än säger så kan man inte låta bli att läsa på en blogg man har länken till och som... handlar om en själv. Där man nämns och vänds och vrids på. Där människor som aldrig har träffat en uttrycker åsikter om en. Att mina läsare skriver om mig är en sak, att de skriver om min man en helt annan. Och vice versa på hans blogg. Jag har blivit otroligt ledsen många gånger över saker som hans läsare har kostat på sig att säga om mig.
Bloggen är min dagbok. Har ersatt min dagbok. Den är min ventil, en plats där jag kan samla tankarna och fundera högt. Och som en bonus: kommentarerna. Människor som är eller har varit i min situation, som känner igen sig, som vill prata. Många är det gånger då kommentarer har fått mig att bli lugn och glad och se med andra ögon på mig själv och det som händer mig.
Nu ska min blogg bli nåt annat. Vad? Jag vet inte det. Jag vet massor av saker jag kan och vill skriva om, men behovet av att skriva om mig själv och min relation och hur jag mår försvinner ju inte. Så. Ny blogg, ny adress. Som ni får leta upp på egen hand. Kanske det blir.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Det var tråkigt. Det är relationsdelen som gör din blogg intressant för mig, och som gör att den skiljer sig från andra.
Förstår att du inte kan fortsätta skriva öppet när din man läser här, och blir så upprörd och arg.
Bättre då att kunna skriva fritt någon annanstans dit han inte har tillträde.
(Kan tro att han kommer att leta med ljus och lykta efter din nya blogg... På nätet eller i din dator.)
Lycka till!
Jag kommer sakna din blogg i så fall. Jag kan hejda mig själv och se mig själv genom att läsa om dig.
Och det är ju relationen och mig själv och mitt inuti som är det jag mest av allt vill och behöver skriva om. Jag kommer att fortsätta skriva på min blogg. Men nu finns en blogg till. Som man kan hitta.
Skicka en kommentar